Mer om Sandra
Sandra Lundberg heter jag och är 21 år gammal. Jag har drivit några bloggar tidigare men har nu gått ihop med Ingrid för att driva denna blogg. När mina vänner ska beskriva mig så får jag oftast höra: sjuk humor, sprallig, glad, omtänksam och snäll. Jag bor i Alingsås tillsammans med min pojkvän men är ursprungligen ifrån Upplands Väsby som ligger utanför Stockholm och där bor fortfarande min släkt och familj förutom min pappa som också bor här i Alingsås.
Jag började med hästar när jag var liten och fick min första egna häst när jag var 15 år gammal, det var ett 2årigt shettissto vid namn Jazmina (hon på bilden ovan). Tyvärr fick vi bara spendera ett år tillsammans innan hon drastiskt fick lämna jordelivet. Under det året jag hade Jazmina så lärde jag mig extremt mycket om hästar och framförallt hästhållning.
Just nu äger jag två hästar, Ideal Value, vid vardags kallad Idde. En fjortonårig varmblodsvalack som jag har haft i ungefär fyra och ett halvt år. När jag skaffade honom var han vanvårdad och misshandlad, så jag skolade om och red in honom själv. Idag är han mitt allt, mitt hjärta. Men han är även till salu då vi inte kommer längre.
Idde för fyra och ett halvt år sedan, när jag fick honom.
Den andra hästen jag äger är en häst jag köpte 27 april i år. Övides Milton, till vardags kallad Milton eller Mille. Han är en sjuårig irish cob valack. Världens snällaste och är i princip helt grön och oförstörd inom ridningen. Han är grundinriden och mest skogsriden så nu börjar våran resa för att vi båda ska utvecklas. Desto mer tiden går, desto mer kommer jag och ni få veta mer om Milton.
Mer än hästar så är mitt intresse även hundar, eller djur över huvudtaget, men jag har två hundar i min ägo nu. Tingeling, till vardags kallad Tingan, en 3 årig chihuahuakorsning som är en liten prinsessa och supersnäll! Den andra är Nemo som är korsning mellan border collie och finsk lapphund, han är 1 år gammal. Världens goaste herre. Mina djur betyder allt för mig och det finns inget jag skulle undvika att göra för att dom skulle ha det bra.
Som ryttare är jag väldigt respektfull mot hästen, mjuk i handen och envis. Idde har inte alltid varit en lätt häst och är inte det idag heller så man måste visa vem som bestämmer men jag gör det med respekt. Det är tack vare honom som jag är den ryttaren jag är idag och kan rida sådana hästar som honom.
Idde våren 2012, sista kortet när Ingrid rider.
Kommentarer
Trackback