Här kommer filmen på mig och Lukas från igår. Jag ursäktar anridningen på hinder nummer fem, jag råkade glömma av vägen som sagt, hehe.

Igår startade Lukas och jag vår första "banhoppning" för i år. På framridningen tyckte jag att han var väldigt ofokuserad och lite motig mot skänkeln. Men jag tror han är lite kär i shettisen från grannstallet, för han ville mest vara vid henne hela tiden. Sen var han enormt taggad på att hoppa, så han letade hinder överallt och då är det klart man inte har tid med att lyssna på mig då.
Första rundan på 80cm fick han inte igång galoppen riktigt och kom lite nära hindren. Men på 90-rundan var han mer framåt och hoppade riktigt härligt! Dock missade jag vägen vid ett tillfälle och la honom lite illa på ett hinder. Men gentlehäst(?) som han är klippte han det hindret ändå. Min duktiga kille!
Efter det här undrar jag egentligen varför jag envisas med att åka på dressyrtävlingar varje år, det är ju hoppning som är vår grej! Har nu letat upp lite hopptävlingar i sommar jag tänkte vi skulle åka på, är fett taggad!

Lite bilder från igår. Sandra filmade, men jag ska godkänna filmerna innan de kommer upp, hehe.

Idag hade jag en sån där underbar ridtur som gör att man verkligen känner hur lyckligt lottad man är att ha en egen häst. Vädret var strålande, varmt och soligt och överallt i naturen håller det på att bli grönt, den där fina gröna vårfärgen som jag bara älskar. Lukas var nog på lika strålande humör som jag, och vi njöt bara av varandras sällskap på en lugn tur i skogen. Idag kände jag verkligen att det är vi, jag och min vapendragare i ur och skur!
Man behöver inte ha ett lyckat dressyrpass, eller vinna världscuphoppningen för att känna att man verkligen älskar det man håller på med. Det kan räcka med en lugn barbackatur i solen med sin bästa vän!

Jag och Lukas 2010

Till den som har bytt ut min häst; Behåll den gamla, jag är för nöjd med den nya!

Vilken underbar ridtur jag har haft idag! Solen värmde så pass mycket att jag kunde rida i endast tröja med uppkavlade ärmar. Vägkanterna hemsöks av tussilago och skogen kryllar av vitsippor! Nu känns det verkligen att sommaren är på väg.
Lukas var på ett lika strålande humör som i förrgår. Vi skrittjobbade på vägarna idag, och han var grymt samarbetsvillig och lyhörd. Pressade honom inte särskilt mycket, men jag kände verkligen att han jobbade med ryggen idag. Övade mest på att göra halt och att behålla formen i både halten och övergången till skritt. Inga protester från prinsen idag! Jag börjar få lite hopp om tävlingsdagen på söndag, ska bara lära mig programmet och försöka hitta ett sätt att behålla mitt lugn på banan.
Sandra är första tävlingsskötare och hon har lovat att peppa och puscha mig, hoppas hennes aura hjälper!
Imorgon blir det dressyr i paddocken, ska försöka lära mig programmet tills dess. Uppdaterar imorgon!

Idag så planerade vi löshoppning, vi blev sammanlagt tre stycken som hoppade våra hästar, jag, Ingrid och Evelina. (Jag skriver ett inlägg åt Ingrid idag då jag har fixat filmen eftersom jag filmade med min mobil) Men Lukas var riktigt fin idag, busig också!

Knappt sovit alls inatt pga allt grubblande om Lukas bakknä och alla men han kan få av det. Har gått i någon slags vakendröm hela dagen i väntan på att få åka till stallet och titta till min prinskorv. Han var precis som vanligt idag, om det var positivt eller ej vet jag inte, men jag andades i alla fall ut något.
Tog en skrittur barbacka tillsammans med Sandra och Idde. Kändes bra att vara ute och skritta en långtur så hans knä fick jobba på lite grann och mjuka upp sig ordentligt. Min häst blir bara bredare och bredare om ryggen så det börjar bli så mysigt att rida barbacka, och stadigt framför allt =)
Planen är att jag ska rida på som innan, även om jag ska dämpa kraven och inte pressa honom lika hårt som jag gjort innan. Tror det är bra att han får röra på sig, och inte falla ur i muskulaturen kring knäet. Så nu blir det mycket jobb på att träna hans rumpa, rygg och lår.
Någon som har tips på bra övningar? Kan de vanliga som att klättra, rygga i uppförsbacke och att tömköra, men jag vill ha fler då jag lätt får idétorka.
Hoppas verkligen på att min prins blir bra snart igen, det förtjänar han!

I Will Try To Fix You

Red ett dressyrpass i paddocken idag och fokuserade på form och tempo. Lukas har en liten fallenhet för att rusa iväg så fort jag ger efter på tygeln, så det blev mycket träning på övergångar och tempoväxlingar. Galoppfattningarna var tydligen kämpiga, då han kickade ett par gånger idag också. Men sen fick vi till en så grymt fin fattning i vänstervarvet, utan att han kickade, rusade steget innan eller tappade formen. Så där nöjde vi oss det passet, han var så himla fin, det lever jag på länge!

Sen hände något som fick mig lite skakig i benen minst sagt. När jag skulle ta ut Lukas i hagen igen, efter att han fått sitt kraftfoder, kunde han inte stödja på vänster bakben, utan hoppade fram på tre ben. Jag blev riktigt nervös och tänkte att han kanske sträckt till sig, och att det kanske blev bättre om han fick gå lite. Så jag gick fram i gången, men efter några meter vägrade han att gå mer. Ingenting satt fast i hoven och han var inte varm eller svullen någonstans eller ömmade på något speciellt ställe. Ringde till veterinären för att se om de hade något tips på vad det kunde vara. Hon gissade att det kunde vara en patella-låsning, och gav rådet att backa honom för att se om det släppte, och sedan ringa tillbaka om det nu inte gjorde det. Så jag pressade stackars Lukas bakåt längs hela stallgången, och när vi gick framåt igen stödde han faktikst på alla fyra benen. Jag kan säga att jag verkligen pustade ut. Gick några varv med honom på stallplanen för att lea upp knäet och för att få honom att förstå att det inte längre gjorde ont när han stödde på benet. Idag är jag extra glad att jag har Lukas på lösdrift så han verkligen får chans att röra på sig under natten. Hoppas nu inte att det fortsätter att hoppa ur led såhär, jag mår så dåligt när min häst inte mår bra.
Håller tummarna för att han stödjer på alla fyra benen imorgon, då ska vi skritta ut lääänge i skogen!

Någon som har vart med om detta på sin häst, och vad har ni i så fall gjort för att förebygga att det händer igen?
Har läst att det tydligen är vanligt på unghästar och hästar i dåligt hull och dålig muskulatur. Dock är ju Lukas mer musklad än någonsin och hullet är det verkligen inget fel på, och han rör ju på sig regelbundet, så jag är helt förvirrad av vad det kan komma ifrån. Vill ju verkligen förebygga att detta händer igen, så alla tips är mer än välkomna!

Blev lite inspirerad när vi var uppe och provred Milton i måndags, så i förrgår plockade jag fram kapsonen från min akademiska period. Provade att kombinera den med mitt jaktkandar som jag inte använt på länge då Lukas funkat bättre på pelhamstången. Dock har han det legat på en hel del när vi ridit ut det senaste, och han blir så grymt stark när han väl bestämt sig. Jag betslar hellre upp en period än sitter och segdrar min häst i munnen, vilket jag tycker gör mer skada.

I förrgår red vi bara ut och skrittjobbade mest. Tränade lite på att ställa på rakt spår och "lea loss" honom i nacken. Han var pigg, men mer kontrollerbar och han jobbade på som han brukar.

Ridpasset igår var mer spännande. Tränade i paddocken, och övade på de övningar jag gjorde när jag tränade akademimskt senast (vilket var snart ett år sedan!). Dvs på att jobba på volt med att ställa, böja och att "gå in i volten" och på att göra volten större. Tränade även på att vända igenom volten, genom att öka ställningen och böjningen och "lossa" honom i nacken och ryggen och få honom att trampa in med inner bakben mitt under sig.
När skritten och traven kändes bra provade vi även galopp, dock utan större krav mer än på formen och böjningen. De första fattningarna gjorde han jättefint, men sen började han kicka och kicka i fattningarna och till slut gjorde han ett jättebocksprång (ja min häst!!), och tappade balansen och jag trodde faktiskt vi skulle gå omkull. Sen kändes han jätteknepig i traven, så jag trodde han sträckt sig någonstans. Men efter några varv i skritt och försiktig trav kändes det ingenting längre, utan han började istället jobba på bättre, och fattningarna blev riktigt fina!

Idag tänkte jag se om han gjorde sig illa igår eller vad det var som hände egentligen, så jag red ut en sväng. Skrittade fram läääänge, och jobbade sen försiktigt i skritt med samma övningar som igår, på att ställa och flytta sidvärts fram och tillbaka över vägen. Han kändes otroligt fin och inte alls stel eller ojämn, så jag provade lite trav och det var samma där. Vissa steg kändes det verkligen som att bakbenen kom in ordentligt under kroppen och att han höjde ryggen, vilket jag faktiskt aldrig känt så tydligt på honom förut. Sen provade jag galoppen, och han verkligen "satte sig" i varje fattning, det har aldrig hänt innan! Jag kunde tom flytta honom sidvärts i galopp, något som jag bara drömt om att kunna göra förr. Jag är helt exhalterad! Det måste vart en låsning som släppte igår, för han kom verkligen in med vänster bakben under sig idag. Jag är inne i ett glädjerus, ett riktigt motivernade pass. Akademiskt är inte så dumt ändå, kanske borde ta upp det igen. Jag börjar tom få ordning på den där kapsonen jag haft sånt problem med innan. Nästa mål är att få honom att mer bära sig själv, just nu lägger han lite väl mycket tyngd i handen, men det har nog mest med styrkan att göra. Imorgon ska han få en välförtjänt vilodag. Min duktiga häst!!

Det var riktigt vårvarmt idag, och jag kunde rida i endast tröja, hur skönt är det inte?! Tog en barbackatur i skritt på vägarna för att Lukas skulle få gå av sig träningsvärken lite grann. Han var riktigt stel kände jag i början, men mjukade upp sig på väg hemåt och tog lite större kliv. För att han skulle få vara extra ledig red jag endast på kapsonen utan något bett. Han lyssnar så grymt bra på mig uppe på ryggen, så jag tror jag skulle kunna rida utan huvudlag överhuvudtaget. Dock är jag inte så modig att jag vågar mer än i paddocken, men någon dag så! Han är så duktig min fina häst!
Imorgon ska jag passa en stallkompis häst, och jag får tydligen rida om jag vill. Tror faktiskt att jag ska passa på, hade vart kul att testa honom, det har jag aldrig gjort. Så vi får väl se imorgon om det blivit någon tur, uppdaterar om läget.
Ha en fortsatt trevlig fredagkväll alla läsare!

Motivationen på max efter ett mycket givande dressyrpass för bästa Lisa! Tror aldrig Lukas gått så bra någonsin som han gjorde idag. Känns helt fantastiskt, och hela jag är som en lysande sol!
På uppvärmningen hoppade Lisa upp och kände lite på honom. Det var faktiskt första gången som Lisa red Lukas, och jag tror hon gillade honom, de såg nöjda ut tillsammans i alla fall!
Efter att den korta ridturen, visste hon vad vi skulle träna på den här gången. Det blev fokus på Lukas högerbog som gärna glider ut och iväg, och då tappar han också vänster bakben. Så vi jobbade på att rakrikta och ställa honom lite utåt och få med högerbogen och bakbenet. Han gick så grymt bra, och hade en väldigt trevlig form genom nästan hela passet. Idag kunde jag verkligen sitta och njuta på honom, och vissa stunder kunde jag bara vila och glida med, och det har jag inte kunnat sen han var tre. Känner nu att jag nog platsar i dressyrlaget trots allt, så nu får jag sätta igång och anmäla mig =)
Mamma kom förbi och tittade också, det var längesedan hon såg Lukas nu. Gav henne min lilla digitalkamera för att ta lite kort på oss. Mina förhoppningar var inte höga, då mamma i ärlighetens namn inte är född fotograf, men jag hade ju hoppats att någon bild skulle bli bra. Hoppet var förjäves, inte en enda är värd att visa. De flesta visade en rumpa eller endast en svans i ena kanten. Ska dock ändå lägga upp den bästa idag, så får ni se hur illa det är.

Här rider Lisa Lukas (jag som fotat). Lovade att inte lägga ut dem, men jag tycker han är så himla fin här, så du får leva med det Lisa! Bilderna är ju trots allt ganska små.




Det bästa kortet på mig och Lukas idag. Typiskt när passet gick så bra!

En solig, värmande marsdag med fågelkvitter och luften full av vår. Kunde inte annat än att njuta av den tillsammans med min fina Lukas och en tur i skogen. Tog det bara lugnt idag, skrittade på långa tyglar, och vi bara njöt av att tillbringa tiden tillsammans. Fortsätter min träning med att göra halt när han blir lite uppstressad och ber honom att sänka huvudet. Nu blir det färre och färre gånger jag behöver göra detta per tur, idag var det nog bara två. Han har blivit så himla min fin min underbara häst!
Imorgon blir det en dressyrträning för min duktiga tränare Lisa! Är grymt peppad, då det var två månader sedan sist, och han vart så himla fin det senaste. Har fettat in min sadel, shortchaps och skor (tränset tog jag härom dagen), och bytt till nya schabraket på sadeln. Hoppas att jag hinner linda honom också, så han blir riktigt snygg.
Problemet kvarstår dock alltid; vad jag ska ha på mig? Man putsar, borstar och donar med hästen, men man glömmer ofta sig själv. När hästen är ren står jag där med allt hans damm över mig, men vem ska borsta mig? Vem ska göra mig fin? Nä, jag måste införskaffa mer snygga ridkläder, det är något av en bristvara i min garderob. Är sugen på ett par beiga ridbyxor, det får bli nästa inköp efter att jag lagat mina ridstövlar. Så kanske jag också kan bli lika snygg som hästen! Uppdaterar efter träningen imorgon.

Idag har jag och Lukas vart med på markarbets-träningen i stallet. Hade väldigt låga krav pga att han inte alls är helt igång, och försökte ta det ganska lugnt.
Men jag måste säga att han var mycket finare idag än vad han var innan han fick sin vila. Han satte alla galoppfattningar, även på rakt spår och jag kunde kontrollera galoppen mycket lättare nu bara genom sitsen. Det var bara en gång han blev helt blockerad och gasade på utan att lyssna på mig, men då gjorde jag en väldigt markerad halt från galoppen, sen var det bra med det.
Mot slutet började jag märka av tröttheten, för då började han kicka i galoppen på kortsidorna som han kan göra när han är riktigt taggad eller inte riktigt orkar. Brukar dock inte lägga någon vikt vid det, utan bara rida på som ingenting, så han gör det bara lite sådär halvhjärtat. Sista övningen kändes riktigt bra, och han var väldigt lyhörd på mig, så vi nöjde oss där.
Det är så peppande med såna här träningar, jag vill bara ha mer! Nu har jag bestämt att vara med på varje träning, och ta dressyr-och hoppträningar där emellan, för nu vill jag ut och tävla!

Hade även möte med DivII-laget ikväll, där vi bestämde vilka omgångar vi skulle vara med på och vem som skulle vara reserv osv. Det blev att jag fick rida LB:1 andra omgången och LB:3 tredje omgången, vilket känns väldigt bra. Har ju inte vart ute så mycket, så det ska bli kul att se hur han är på lång bana om det är bättre eller sämre än kort. Ska dock försöka få en plats att vara med på den första omgången ändå indivuellt, är så sugen på att komma ut nu! I så fall blir det en LB:2.

Sandra tog nog en del fina kort på mig och min prins idag, men jag får dem imorgon så ni får härda ut, det försöker jag göra även om det kliar i hel kroppen.
So long!

Idag var jag väldigt omotiverad att ens åka till stallet. Vädret hade fått bakslag och det hade snöat hela natten, så det var is, snö och blask överallt, och då är det inge kul att ge sig ut och rida.
Men jag tänkte att jag ju får stimulera huvudet på pojken lite idag i alla fall, så jag praktiserade den spanska skritten på ryggen. Det gick väldigt bra, och han fattade lite för fort. Jag måste komma på någon bra kommando från ryggen för att få honom att göra det när jag vill, och inte när han tycker. Men fint såg det nog ut =)
Hoppas på att underlaget är bättre imorgon, så vi kan rida ut en sväng, tänkte försöka börja trava lite kortare sträckor nu. Håller tummarna!

Idag trotsade jag min sjukdom och skrittade ut med Lukas i skogen en sväng. Det är skönt med Lukas, för han är som vanligt hur länge han än vilat, inte massa överskottsenergi och galna upptåg. Han var bara lite mer tittig än vanligt, det var allt. Utmanade även ödet och bad honom stå still lite då och då, och han stod som ett ljus. Jag tror denna vilan har gjort oss väldigt gott, och att vi tränat så mycket på marken har nog gjort mycket också. En peppande ridtur, tror det går mot bättre tider!
Idag tränade vi även små trick i stallgången för att ta bort lite fokus från just ridningen innan vi gick ut. Skaka på huvudet kan han lite för bra nu, och tycker att han ska göra det lite när han tycker det passar, haha. Sån har han vart med de flesta trick i början, så jag vet ju att det försvinner bara man är konsekvent men det kan bli lite tröttsamt ibland. Idag försökte jag även lära in "le", dvs att han ska flemma med överläppen. Jag tror att han börjar förstå, han är så duktig min lilla kille =)
Efter jag släppt ut prinsen i hagen och gjort iordning på lösdriften fick jag den där konstiga känslan som inte infinner sig hos mig särskilt ofta. Jag kände för att putsa! Så jag ställde mig och putsade alla mina träns, vilka är fem stycken. Sen skruvade jag upp lite fler skruvar i mitt skåp, som jag kan hänga de bett jag inte använder på, så nu ser det riktigt trevligt ut där också =) Uppdaterar med bild imorgon.
Efter detta 4 1/2 timma långa stallbesök begav jag mig äntligen hemåt. Ser fram emot en lika mysig ridtur imorgon, då med ett nyputsat träns!


En suddig bild från dagens skogstur

När jag köpte min häst trodde jag att jag köpte en valack. Men ju längre tiden går tycker jag mer och mer att han påvisar att han fortfarande är hingst. Hans humörsvägningar är större en en tonårng med pms.
Idag var han ännu värre än i förrgår. Red ut själv idag, och försökte vara väldigt lugn och berömde honom jättemycket när han gjorde rätt. Han var duktig på vägen från stallet, men så fort vi var på väg tillbaka ändrade han sig helt. Bara tog bettet och drog allt vad han kunde. Så jag gjorde halt och det enda jag krävde var att han skulle stå still om så bara för någon sekund. Första halten tog flera minuter innan han ens var stilla alls i någon sekund, andra halten fick han frispel och stegrade sig två gånger för att jag inte släppte iväg honom. Tredje gången reste han sig en gång till, men då la jag faktiskt till spöet, det var nog även för mig. Sen kunde jag lätt göra halt, men jag fick honom inte vara still nästan någonting. Det är som att något måste hända HELA tiden. Är det inte ett ben, så är det bettet han grejar med, upp och ner, fram och tillbaka med huvudet, svansen, ALLT. Känns som om han bara är helt blockerad, och har adrenalin över maxnivån. Min häst gör verkligen själ för bloggens namn just nu.

Klev upp tidigt imorse, för jag och Sandra hade lovat att ta ut hästarna. Det var ruggigt kallt, och mitt hopp om våren dämpades kraftigt.
Lukas var jobbig idag med. Tog säkert 10min att bara fånga honom i hagen. Och när jag väl fått på grimman och gått till grinden knör sig stoet emellan och drar iväg åt andra hållet med grimskaftet emellan, så jag hade ingen chans att hålla emot. Och där försvann min häst igen. Tog 10min till att få tag i honom igen, och jag var inte det minsta glad, det kan Sandra verkligen intyga. Min enda tanke var att han åker ut på annons i eftermiddag, jag orkar inte mer.
Men sen när jag väl fått in honom och ställt honom i gången stod han som ett ljus. Och det är första gången på väldigt länge jag ser honom stå och vila i gången, det händer nästan aldrig. Varför ska man behöva bli arg för att han ska sköta sig? Dumma häst, han bara leker med mig, och jag är inte på lekhumör när klockan är åtta och det är 10minus ute.
I ridningen hade jag som mål att han skulle stå still i halterna tills jag säger motsatsen. Han tog inte ett steg, utan stod lugnt still tills jag bad honom att gå framåt. Vet inte vad det var med honom, om han ville gottgöra gårdagens upptåg eller bara accepterat läget. Vi kunde tom galoppera ganska samlat på rakt spår idag, heja!
Då mjuknade jag lite och bilden av annonsen i mitt huvud började sina. Han är ju trots allt rätt fin min prins.
Sen var han lugn ända tills jag släppte ut honom i hagen igen, och han åt tom upp allt sitt kraftfoder, otroligt!
Imorgon blir det promenad med honom i skogen, för att bygga upp lite mer tillit. Önska mig lycka till!

Jag och Lukas testar freestyleridning förra året
Han är ju ändå rätt mysig min lilla busiga häst

Ja, idag är solen framme, och jag får riktiga vårkänslor. Fåglarna kvittrar och snön börjar smälta, jag tror det börjar gå åt rätt håll nu. Firade solen med en uteritt i skogen tillsammans med en kompis, som fick låna snälla Kickis häst. De såg ut att trivas bra ihop, han är ju så go den stora hästen.
Men för mig och Lukas gick det mindre bra.
Jag har svårt att erkänna när det går dåligt för oss, jag vill gärna att det alltid ska verka som att allt är bra. Men nu ska jag inte låtsas längre, just nu går det verkligen skit.

När Lukas blev runt fyra började han trotsa mig och mina regler på marken, så som de flesta hästar gör i den åldern.
Jag har alltid vart tydlig och konsekvent vad gäller hanteringen, och jag tycker att nu efter två år borde han liksom förstått att det är ingen idé att sätta sig upp mot mig. Men han testar konstant samma saker, och påfrestar mitt tålamod till det yttersta.

Det går jättebra att träna hantering på bana, men så fort vi kommer därifrån är det precis som om reglerna inte gäller längre. Han har stort kontrollbehov och kan aldrig riktigt slappna av ordentligt.
Trots detta har han vart en ängel i ridningen, och aldrig försökt att sätta sig upp mot mig där någon gång.

Men idag var han inte rolig att rida. Han vägrade stå still och började takta så fort han hade långa tyglar. Så jag lät honom jobba, han fick gå sluta, öppna, flyttade in och ut bakdelen och gjorde halt var femte meter. Bara för att han kanske skulle förstå att det inte lönar sig att stressa iväg. Han var grymt känslig för skänkeln, och jag kunde knappt lägga till den så flög han rakt upp och framåt. Sista gången jag gjorde halt fick han tydligen nog och reste sig, det är första gången han gjort det med mig på. (Tur jag hade tränat på det i helgen, så jag satt kvar i alla fall.) Men efter det var han lugn resten av ridturen, så det kanske förhoppningsvis var sista protesten.
Nu kommer i alla fall varje ridpass bestå av träning på att stå still tills jag säger motsatsen, hur reaktionen än blir från hans sida. Jag tycker det är självklart att en häst ska kunna stå still och vara ledig tills jag säger något annat.

Det att han kan aldrig slappna av gör mig stressad också. Jag kan aldrig lita på honom och han kan aldrig stå själv i stallet, eller bli lämnad själv i hagen.
Jag förstår att det har att göra med att han inte ser mig som en trygg ledare, och att han själv måste ta saken i egna hovar(?) när något händer, men jag vet inte hur jag ska få honom mindre dominant mot mig. Att ta till en duktig NH-tränare vore givetvis det bästa, men plånboken vill inte riktigt det samma just nu.
Ingen som har något bra tips på hur jag kan komma på rätt spår igen?

Eftersom jag blivit övertalad att vara med i Div II-laget i dressyr nu i vår, känner jag att jag får börja hårdträna nu. Så jag red ett seriöst dressyrpass med Lukas i paddocken idag. Det är första gången jag tränar ordentligt sen min nya medryttare började rida honom, och jag ska säga att jag inte kan vara annat än nöjd med jobbet hon gjort med honom hittills. Han var jättelydig och började jobba med hela kroppen med en gång. Han vill gärna slänga upp huvudet och rycka tag i bettet så fort han inte riktigt orkar, men jag märkte knappt av de tendenserna idag alls.
Vi tränade mycket övergångar, lite skolor och galopp på rakt spår. Han har väldigt svårt för att samla galoppen eftersom han har så stor galopp, och på raka spår blir det mest hetsigt och som för det mesta slutar i slängtrav i övergången. Så vi jobbade mycket med att han skulle "sätta" sig på bakdelen, genom mycket bakdelsvändningar. Vi fick till några riktigt fina galopper i slutet, och lyckades fatta rätt galopp på rakt spår, vilket nästan aldrig har hänt innan. Nu är jag grymt peppad inför första tävlingsstarten i april =)

(Jag och Lukas i höstas)

Då har man hopptränat för första gången sedan innan jul. Idag tränade vi på att korta och länga mellan hindren.
Jag tror att någon har matat min häst med rent krut, för han var helt tokig så fort han fick syn på ett hinder.
I uppvärmningen var har skitfin och gjorde öppna och sluta som om han aldrig gjort annat, och vi fick till en jättefin galoppfattning på rakt spår, vilket typ aldrig har hänt. Men så fort vi började hoppa, blev han helt döv för alla min hjälper som inte betydde framåt.
Jag rider honom på en pelhamstång med två tyglar i hoppningen, vilket har fungerat bra innan då han är väldigt känslig i munnen och jag bara behöver ta i stången när det verkligen behövs. Men idag fungerade inte ens det, och jag önskade att jag hade tagit jaktkandaret istället.
Men sen när han började bli lite trött, och vi hade skrittat i en kvart i väntan på vår tur, verkade han lugna ner sig och slappna av. Den första galoppen jag tog efter det var den bästa galopp vi någonsin haft. Jag kunde galoppera samlat utan att behöva ta någonting alls i honom, bara genom att sitta. Fantastiskt!
Sista rundan var han jättelydig, och hoppade med lagom bjudning på hindren. Nu är jag grymt peppad inför nästa pass om två veckor. Och jag kan säga att jag fortfarande lever på de två galopperna, där var min häst dyraste klassen!
//Ingrid

(bilden är från ett tidigare tillfälle)