Hade med mig en helt hästnovis "åskådare" i stallet igår. Det var ganska intressant, saker man själv inte tänker på är för någon okunnig helt absurda. Som att min häst äter 12kg hö om dagen (hur kan de bygga muskler av vanligt gräs?), eller att jag borstar honom innan jag ska rida.
Det får en att tänka till lite, och känna hur lite "icke hästfolk" egentligen vet om hur mycket energi, tid och kraft som vi faktiskt lägger på våra hästar varje dag, inte bara i ridningen.
Att höra att ridning och hästar inte är en sport/idrott blir liksom mer logiskt när någon som aldrig varit i ett stall eller suttit på en häst uttalar sig om det.
De som säger det till mig ber jag alltid följa med mig till stallet och hjälpa mig med att sköta om min häst och allt runt i kring. Och de får mer än gärna sitta upp och rida och se hur "lätt" det egentligen är. Ingen har nappat hittills, det är så mycket lättare att bara snacka om det.
Dock var min "åskådare" igår ingen sådan person, utan följde frivilligt med för att se vad jag egentligen lägger all min lediga tid och energi på varje dag och vad mitt stora intresse egentligen är.
Vi gjorde nog gott intryck, för vi fick väldigt fina komplimanger när vi dressyrat lite lätt i paddocken. Lukas fick tom klapp och kli i pannan, efter att jag övertygat om att han inte kommer att bita av handens alla fingrar eller galoppera runt i stallgången.
En person närmare frälsning inom den fantastiska hästvärlden!